JAG HAR BÖRJAT SKRIVA IGEN!
I början av berättelsen kanske ni inte fattar så mycket men ni kommer förstå senare. Tvingar såklart ingen att läsa, men det är kul att höra vad ni tycker!
- Jag hatar allt. Jag hatar skalbaggar jag hatar snö jag hatar sushi, överspelade människor och hästar. JAG HATAR ALLT!
- Men Towe, nu går du väl ändå lite över styr?
Jag höll om henne och strök min hand över hennes rygg.
- Tro inte att du kan styra över mig, lägg dig inte i!
Towe puttade bort mig och gav mig "den onda blicken".
- Towe... Det är bara en kille. Du kommer över honom. Dessutom älskar du sushi, sa jag med en lugnande röst.
Hon suckade.
- Förlåt, jag har bara inte smält det än. Du vet att jag tycker om honom, Cissi.
Towe backade och satte sig ner på en trästol som saknade ett halvt ben.. Det hade gått av vid Towes förra raseriutbrott. Hon var alldeles svettig av ilska. Jag kommer ihåg hur det var själv, men hade jag verkligen varit så förstörd bara över en kille? Jag själv hade ju egentligen bara haft en riktig kärlek i mitt liv, men jag kände mig aldrig riktigt bekväm med killen, även fast han inte gjorde något fel. Towe var ju kär upp över öronen.. något som jag aldrig hade varit med om, även fast jag är 5 år äldre och ser mer sofistikerad ut. (Får man säga så?) Men Towe hade en charm som jag saknar. Någonting extra. Men så är det väl med systrar, eller hur? Den ena blir framgångsrik och älskad av alla, medan den andra hamnar i skuggan.
- Det är okej, sa jag. Jag vet hur det känns.
Visst, det var lite av en lögn, men det skadade ju inte att vara lite medlidande.
Towe log och sedan rusade hon ut i vardagsrummet och greppade tag i sin röda ryggsäck.
Hon kramade om mig och sa att hon var tvungen att skynda sig för att hinna till konstkursen. En minut senare var det tomt i min lilla 1:a på drottninggatan.
Klockan var bara 7 men jag bestämde mig för att göra iordning mig för att gå till sängs.
Dagen därpå var nämligen min första dag på jobbet. Inget storslaget direkt, jag fick ett deltidsjobb i en bokhandel som låg i utkanten av stan, men jag var glad att jag över huvud taget lyckades få tag i ett jobb.
Mitt löfte till mig själv, om att jag skulle försöka somna tidigt bröts bara 15 minuter senare då jag fastnade framför någon dokumentär om växthuseffekten. Det var ett sånt tråkigt liv jag levde.
Imorgon skulle iallafall bli vändningen! Ioförsig var det så jag sa varje kväll innan jag somnade, men icke sa nicke.
Där satt jag ändå, varje kväll och tittade på dåliga dokumentärer och filmer som hamnat allra längst ner i högen bland filmer för 10 spänn på ica.
Men det ska vara över nu, jag måste fixa till mitt liv, tänkte jag.
Sedan somnade jag........
