DEL 2
- Fan, fan, fan, fan!
Jag hade försovit mig, vilket inte var någon större överraskning. Jag drog på mig en gammal turkos tunika som fick mig att se likblek ut och kämpade för att kunna knäppa knappen på ett par stentvättade jeans. Håret knöglade jag bara ihop till någon slags boll och fäste den löst med en blyertspenna. Jag hade aldrig känt mig så ful, men det var bara att kasta sig ut genom dörren och hoppa på cykeln.
Framme vid bokhandeln var jag helt utmattad. Jag svettades och var alldeles röd om både näsan och kinderna. Ägaren välkomnade mig och visade mig runt (Inte för att det var så mycket att se, det var bara 5 hyllor där inne). Sedan presenterade han mig för mina nya arbetskamrater.
- Hej, jag är Annie, viskade en rödhårig fräknig tjej bakom mig.
Jag gav henne bara ett leende tillbaka, men hon räckte fram handen och väntade på att jag skulle skaka den.
- Annie, sa hon en gång till fast mycket högre.
- Cissi, sa jag och släppte taget om hennes hand.
Hon suckade och vände sig om.
- Du står i kassan fram till lunch.
Jag gav henne inget svar utan ställde mig bakom disken och gjorde mig bekväm.
Annie satte sig ner i en av de röda fåtöljerna som stod vid fönstret och snodde åt sig ett äpple från en skål. Hon tog en stor tugga.
- Man behöver inte göra så mycket här, sa hon. Folk köper inte böcker längre.
Jag nickade och satte mig på sidan av disken.
- Jag har läst ut alla böcker här, så jag antar att jag får börja med att läsa om dom idag, suckade Annie.
Jag skrattade tyst för mig själv.
- Den ända som kommer hit är Adam. Fast jag börjar tro att han bara kommer för att inte göra oss besvikna, sa hon. Föressten så har jag rast nu, du får rensa hyllorna.
Annie lämnade mig ensam i den lilla lokalen som var gammal och faktiskt lite skrämmande. Men jag försökte tänka positivt. Det var iallafall tyst och lugnt.
Hyllorna tog bara en dryg halvtimme att rensa så jag blev rastlös och bestämde mig för att läsa någonting. Jag drog fram någon bok ur hyllan och inte undra på att bokhandeln inte hade några kunder.. Jag hann läsa 4 böcker innan lunch och det var absolut inte till något nöje.
Jag skulle precis börja på min 5 när någon steg in genom dörren.
- Den där är jättebra, sa en röst bakom mig.
Jag vände mig om och såg en rätt klen och lång kille i 20:års åldern. Han var blond och hade kolsvarta ögon.
- Jaså? Jag har snart rensat en hylla och jag är verkligen inte imponerad, sa jag och suckade.
Han gav mig ett snett leende tillbaks och började strosa runt i butiken.
- Du är ny här va? Frågade han.
Jag struntade i att svara på frågan.
- Jag antar att det är du som är Adam, sa jag frågande. Annie pratar mycket om dig.
Han log brett.
- Annie? Att hon är så trött på att jag kommer hit och besvärar henne. Är det därför hon har tagit hit dig? Frågade han och skrattade till.
- Ungefär, sa jag och bet mig i läppen.
JAG HAR BÖRJAT SKRIVA IGEN!
I början av berättelsen kanske ni inte fattar så mycket men ni kommer förstå senare. Tvingar såklart ingen att läsa, men det är kul att höra vad ni tycker!
- Jag hatar allt. Jag hatar skalbaggar jag hatar snö jag hatar sushi, överspelade människor och hästar. JAG HATAR ALLT!
- Men Towe, nu går du väl ändå lite över styr?
Jag höll om henne och strök min hand över hennes rygg.
- Tro inte att du kan styra över mig, lägg dig inte i!
Towe puttade bort mig och gav mig "den onda blicken".
- Towe... Det är bara en kille. Du kommer över honom. Dessutom älskar du sushi, sa jag med en lugnande röst.
Hon suckade.
- Förlåt, jag har bara inte smält det än. Du vet att jag tycker om honom, Cissi.
Towe backade och satte sig ner på en trästol som saknade ett halvt ben.. Det hade gått av vid Towes förra raseriutbrott. Hon var alldeles svettig av ilska. Jag kommer ihåg hur det var själv, men hade jag verkligen varit så förstörd bara över en kille? Jag själv hade ju egentligen bara haft en riktig kärlek i mitt liv, men jag kände mig aldrig riktigt bekväm med killen, även fast han inte gjorde något fel. Towe var ju kär upp över öronen.. något som jag aldrig hade varit med om, även fast jag är 5 år äldre och ser mer sofistikerad ut. (Får man säga så?) Men Towe hade en charm som jag saknar. Någonting extra. Men så är det väl med systrar, eller hur? Den ena blir framgångsrik och älskad av alla, medan den andra hamnar i skuggan.
- Det är okej, sa jag. Jag vet hur det känns.
Visst, det var lite av en lögn, men det skadade ju inte att vara lite medlidande.
Towe log och sedan rusade hon ut i vardagsrummet och greppade tag i sin röda ryggsäck.
Hon kramade om mig och sa att hon var tvungen att skynda sig för att hinna till konstkursen. En minut senare var det tomt i min lilla 1:a på drottninggatan.
Klockan var bara 7 men jag bestämde mig för att göra iordning mig för att gå till sängs.
Dagen därpå var nämligen min första dag på jobbet. Inget storslaget direkt, jag fick ett deltidsjobb i en bokhandel som låg i utkanten av stan, men jag var glad att jag över huvud taget lyckades få tag i ett jobb.
Mitt löfte till mig själv, om att jag skulle försöka somna tidigt bröts bara 15 minuter senare då jag fastnade framför någon dokumentär om växthuseffekten. Det var ett sånt tråkigt liv jag levde.
Imorgon skulle iallafall bli vändningen! Ioförsig var det så jag sa varje kväll innan jag somnade, men icke sa nicke.
Där satt jag ändå, varje kväll och tittade på dåliga dokumentärer och filmer som hamnat allra längst ner i högen bland filmer för 10 spänn på ica.
Men det ska vara över nu, jag måste fixa till mitt liv, tänkte jag.
Sedan somnade jag........
